Alarmerande ego
Ikväll finns det risk för att mina byxor spricker.
Jag känner det redan nu.
Händer det får jag bjuda på det för jag har inget annat att sätta på mig.
I övrigt känner jag mig ovanligt snygg och det är bra för årets valborgsfirande.
Efter några martini-drinkar kommer jag vara snyggast i världen.
Det kan bli farligt på krogen senare.
Jag hoppas mina vänner håller fast mig då det behövs.
Framåt
Inbjudan till Saras tjejpartajj har legat vilandes hos Geri i några veckor.
Idag påminde jag henne under promenaden så jag fick med den hem till slut.
Efter morgonpromenaden åkte jag bussen till ma och pa för en snabbvisit.
När jag gått av bussen i Skälvum upptäckte jag att jag gått omkring på torget, handlat på torgkiosken och åkt buss tillsammans med massa småbarn med gylfen öppen.
Pinsamt.
Klockan 10:30 var jag på plats hemma igen för att förbereda kaffebryggaren till förmiddagsfikat tillsammans med Fia och Madde.
————————————————————————————-
Esplanaden – torget = 1951 steg
Skälvum – Göttorp = 1500 steg
= 3451 steg
Ska aldrig upprepas igen, någonsin
Innan utrensningen av vindsförrådet i förrgår gick det knappt att komma in.
Efter en hel dags bökande återstår nu tre stora kartonger med julsaker, barndomssaker och väskor, en bananlåda med glas, en kasse med två original-skollampor, resväskan, stringhyllan och en helsikes massa tomma skokartonger. Jag undrar var alla skor tagit vägen.
Allt annat är kasserat eller så hittas det på secondhand. Jag förstår inte var allt kommer ifrån och jag shoppar inte ens.
En liten kasse med några spel, krukor, lådor, vasar, hyllor och vita anslagstavlor finns dock kvar i lägenheten ifall mina vänner blir sugna. Innan jag slänger det med.
I´m crying, I´m not lost forever
Ingen annan kan någonsin bygga min lycka.
Min lycka är själslig och för evigt förenat med vad jag känner just för stunden med mitt liv.
Mina drömmar, min tro, mina värderingar och hur jag vill leva mitt liv.
Allt handlade om mig själv och att jag själv hade förändrats och ville förändra tillbaka till något mycket bättre än som någonsin varit innan. Min omgivning förändrades inte. Det var jag.
Jag står mitt i livet, omsluten av mina fantastiska vänner, med en fullt fungerande kropp, med en tro jag inte hade innan, med en styrka som jag hämtar från vänner och mitt inre, oberoende av någon annan. Min tro är det starkaste och jag vet.
Ytterligheter är inte viktigt i det långa loppet.
Hade jag för två år sedan vunnit hundra miljoner hade jag inte blivit lyckligare. Det praktiska i tillvaron hade blivit lättare men lyckan hade inte på något sätt automatiskt infunnit sig. Jag hade ändå fortsatt min resa nedåt.
Någon ska jag tacka för att jag fick chansen att börja om igen.
Stegvist
Fråga mig inte hur men på något märkligt sätt kom både jag och Geri upp för en morgonpromenad idag kl 06:00.
Promenad till Geri 7 minuter – Promenad m Geri 25 minuter – promenad hem från Geri 7 minuter
= 5255 steg, 07:18
Den gående pinsamheten
Jag är pinsamheten själv.
Hämtade ut nya digitalboxen från Tele2 förut.
Jag plockade upp skiten ur kartongen.
Läste noga instruktionerna innan installation.
Jag kopplade i och sökte.
Inga kanaler funna.
Efter ytterligare femtioelva resultatlösa sökningar ringde jag supporten.
Felet var glasklart och jag bad hundra gånger om ursäkt till den söta tjejen i andra änden.
Hon tröstade mig med att det händer så lätt.
Eller hur sa jag – det är bara det att det alltid händer mig fortsatte jag.
Nu har jag iallafall de kanaler jag önskar och några till.
Och dvd-spelaren är i funktion igen.
Tjopp. Tjopp.
Brolle och Cans
Det var under detta uppträdandet jag blev kär i Brolle.
Jag blev kär i hela kören.
Team Cans låt nummer två var det absolut bästa och mäktigaste.
————————————————————————————
Helgens körslag blir att kolla in på söndagens repris.
Vårat egna körslag kanske vi kan fixa under lördagskvällen.
Naturvandalism
Förmiddagsfikat intogs på Rådhuset.
Fia övningskörde med trafikskolan under tiden som jag genomgick nagel-och handbehandling.
När hon var klar ringde hon och kom sedan förbi och väntade sött i svarta korgstolen medan jag torkade mina naglar.
Idag blåser det stundvis ganska mycket.
Stolar och bord flög omkring som rö för vinden och det kändes som en tidsfråga innan vi skulle få en stol i huvudet.
Vi klarade oss men Fia fick istället fågelskit i huvudet.
Parasoller är bra mot fågelskit men idag hade det nog varit ett mer problem i blåsten.
Dags för den halva
Klockan tio idag väntade en skönhetsbehandling av händer och naglar.
Lathet är den största anledning till att jag låter lacket flagna av sig med tiden och Geri gråter nästintill varje gång hon ser denna misshandel av naglar. Sedan bryr jag mig inte så mycket heller.
Efter behandlingen kändes naglar och händer som nya. Lacket jag valde skulle sedan visa sig vara exakt samma som Geri valde i söndagskväll.
Jag blev sugen på korta akrylnaglar. Jag ska fundera på det i några veckor. Nu skulle en ansiktsbehandling och utrotning av pormaskar inte heller vara dumt. Som ett välkomnande av våren och inför sommaren.
Ska se över min buffert ikväll.
Karriären som kom av sig
Ma hittade gamla skrivna papper på vinden.
Skrivna av mig och Johanna.
Vi skrev berättelser på fritiden, med våra klasskamrater i rolllerna.
Jag förstår inte ens hälften av hur vi tänkte och varör är jag bara ett litet sketet frågetecken?
Inte mycket var knutet till våra riktiga liv.
Berättelsen läste jag igår innan jag somnade och det kändes mest kusligt.
Jag hoppas verkligen ma inte har läst skiten.
Att vi bara var 13 år när de skrivna orden plitades ner gör det nämligen ännu mer skrämmande.
Hem till byn
Efter dagens arbetspass tog jag förmiddagsbussen till byn.
Målet var den röda runda ringen, som symboliserar pa som förbereder årets potatisskörd.
Här hade jag kunnat gena över Bonde-söker-fru-Mickes stig.
Men jag ville gå lite extra idag.
Idag har vädret varit perfa i min värld.
Jag hämtade den röda hos ma och pa. Drog snabbt tillbaka till staden.
Fikade med Fia och Madde på Rådhuset.
När vi höll på att blåsa bort drog vi alla åt varsitt håll.
Jag började projekt utrensning och det var en befrielse att se skiten minska och minska och minska.
Sedan sjöng mitt liv på sista versen. Liemannen vände om i sista sekund.
Nu är vinden klar!
Djupsinnig redan som 15-åring
Att vara adopterad
”Ordet adoption kan betyda mycket för en person, olika för alla personer.
Ordet adoption betyder för mig en delad människa, två personligheter.
Ordet adoption betyder för många separation, flyttning.
Adoption kan ha med lycka att göra, men också med olycka.
Adoption är en tragedi för sig.
Om allt vore normalt och inget fel skulle inte adoption finnas.
Om det inte fanns nån adoption skulle det inte finnas nån tragedi.
Men jag är glad att det finns adoption.
Jag är glad att den sortens tragedier finns.
Jag är glad att ödet finns.
För just därför är jag här just nu.”
Av: Sara 15 år
—————————————————————————
Fattar inte att detta är mina egna ord.
Att jag fattade hela grejen då men inte nu.
Jag upphör aldrig att förvåna eller förvånas
Ur dagens NLT.
Jag läste artikeln med ett stort hånflin på läpparna.
Nu kan jag driva folk till vansinne gällande detta med.
Ma däremot var måttligt imponerad.
Kanske för att hon i själva verket vet hur det ligger till.
Jag asgarvar inom mig iallafall.
Trots att jag vet hur det ligger till med sanningen.
Vi som ses på krogen
Tintin bidrog med lite kort från förra helgens krogliv.
Efter fest i Tådene drog vi till Harrys och Tintin blev så glad när hon fick se mig att hon dirigerade en vän gällande fotandet av det traditionella partykortet på henne och mig.
Givetvis sprang jag på Bidrag och han verkade vara på sitt allra bästa humör.
Tintin, Malin och jag på ett litet hörn.
Tack till Tintin för korten.
12:25
5075 steg – 20 minuter
Ifall du får oväntat besök
På min förmiddagspromenad förut gick jag förbi Skutans f d vattenställe.
Nu står det bl a massa husvagnar på det som var uteplatsen.
Jag och Fia hade behövt en husvagn att sova i den där sommarkvällen 2003 då vi satt i min bil halva natten i väntan på en efterfest som aldrig hände. Som om inte krogen var tillräckligt då.
Jag kan väl fortfarande undra vad som hände egentligen, hur vi kunde missa detta. Dagen efter hörde vi att det varit slagsmål på efterfesten så då kändes det lika bra att vi inte var med.
Brolle hit och Brolle dit
Kollade ikväll för första gången på tv4:s Körslaget.
Det har tydligen varit några turer fram och tillbaka gällande Brolle, Schulman, Porseryd och mess.
Spelar ingen roll något för jag tror jag blev kär i Brolle ikväll.
Stega på
Minst 10 000 steg/dag är riktlinjen för ett gott kroppsligt välbefinnande.
Det är bara att knäppa fast stegräknaren i byxlinningen och börja knata.
Förslagsvist redan ikväll eftersom jag är både off och trött och dessutom, för en gångs skull, ganska obokad. Och det är lördagkväll.
Jag har erbjudanden om att hänga hos Sarah tillsammans med Lotta och Malin eller att cykla bort till kusinen och familjen. Men jag kanske behöver vila upp mig i ensamhet. Det var länge sedan sist.
Till bättre behövande
Jag satt i morses på jobbet och kollade nästa veckas arbetschema.
Jag funderade en sekund och gav sedan bort mina 13 arbetstimmar + storhelgsersättningen till Jeanette.
Jag vill vara ledig.
Nu fixade jag mig en hel veckas ledighet.
Minisemester.
Uppgång och fall – Ni bara finns där hela tiden
Denna blogg är en tillägnelse till mina underbara vänner! Till dom mest lojalaste, trognaste, omtänksammaste, ärligaste, roligaste – samt vackraste människorna jag någonsin träffat.
Jag skriver för att komma ihåg mitt liv. Och för att ta lärdom av mitt liv.
Den bästa skolan.
Senaste kommentarer
Anonym om Sådant vi skrattade åt i … tjejen om Små ting förgyller min va… Mr HH om Den goda goda helgen blurrygirl om Skit ska skit ha Carre om Skit ska skit ha
*Babe in total control of herself* 