Just in case
Stora spriförrådet kom fram igår hemma hos Geri´s
Choklad med sprit som jag tuggade i mig efter två glas rött.
Det var mysigt.
En annan mysig sak var att få träffa Wille och Jossan igen. Igår kände jag ännu mer hur stor saknaden varit efter dom. Men nu är jag back on track igen och det fina med familjen Geri är att dom, som resten av mina vänner, inte bryr sig så mycket om ifall jag försvinner bort några perioder. För vi vet att vi består oavsett. Det dom bryr sig om är att dom saknar mig då det händer och det kan jag förlåta dom för.
Harmonica
Vi cyklade fram i snön igår.
Först till musikaffären och jag fick världens finaste munspel.
Sedan hängde jag med honom till studiefrämjandet. Där roade jag mig med att läsa Sklt medans han sysslade med sitt.
Sedan blev det en sedvanlig fika på 3B.
Fram tills jag skulle möta Ulli gick vi runt i affärer och kollade. Skoaffärer men hittade inga stövlar som passade mig. Kollade på objektiv inne på Expert och det kostade bara 29 000. Vi drog till replokalen för att kolla lite och sedan stack jag iväg för att möta Ulli.
Vi traskade till Larssons och vi satt och ventilerade i flera timmar. Mysigt. Det blev mycket relationsprat och jag försökte förklara hur jag tänker gällande mig och honom. Vet inte om jag lyckades så bra för efteråt kändes det mest som jag svammlat bort tiden. Som vanligt. Men så länge Ulli vill träffas är jag mycket nöjd. Som den levande kloka bok hon är.
På hemvägen fick jag sällskap av honom från viadukten. Han hade spenderat tid i replokalen och hade precis begett sig hemåt när jag cyklade förbi och upptäckte att hans cykel var borta. Jag har sovit lite skumt inatt och även inatt sov vi med öppen balkongdörr. Idag är snön borta. Och idag ska min frisyr trimmas.
Änglalik
Cyklade iväg till Ulli igår kväll.
Hon bjöd på trevligt sällskap i sin nya lya som en gång var mitt spartanska hem.
Gratulationer från Ulli, Hanna och Ullis bor med vän till mig när jag klev innanför dörren.
Lite senare kom en halvchockad Mia och hon ville se kort såklart.
Fina Ulli i sitt mysiga kök. Nästa gång ska jag hänga kvar under hela kvällen.
Två goda blå
Det är en hemsk känsla som går genom kroppen då jag upptäcker barn med rakt igenom onda ögon.
Det känns som taget ur en film och ondskan personfierar barnet.
Men bl a Elias ögon däremot hör till godheten själv. Oavsett sinnesstämmning. Glad som ledsen som sur som arg. Ögonen strålar godhet rakt igenom. Alltid goda blå.
Jag blir ledsen när jag ser onda ögon hos oskyldiga barn. Barns oskyldighet får sig en törn för varje gång det sker.
Julens sötaste docka
Jossan inspekterade sin rosa prinsessväska med det underbara rosa Labellot.
En glad tjej som jag saknar väldigt mycket.
Nästa gång plockar jag nog med henne hem när jag lämnar.
På måndag ses vi igen.
Juldagstraditioner
Julens finaste tjej kom och välkomnade mig med en stor kram när jag igår klev innanför dörren till familjen Geri´s hem.
Jossan visade mig den bästa julklappen och sedan fick jag en puss. Vi busade och åt lite kvällsmat tillsammans innan de övriga gästerna dök upp.
Gosh vad jag saknar ungarna. På måndag ska jag hänga hemma hos dom på tidiga kvällen med ständigt påfylld kaffekopp.
Geri och kusin bjöd på god mat och välkomstdryck. Och gott sällskap.
Jag drack vinet lite för fort och strax innan 21:30 cyklade jag hem med illamående och huvudvärk.
Hittade honom hemma överraskande nog. Trodde han skulle repa till sent. Vi la oss i sängen och kollade på film. Som vanligt bäddade han ner mig då han noterade att jag höll på att somna.
Vaknade utsövd idag och fick laxsmörgås till frukost.
Goda vänners fina tankar
Grattismessen haglade in igår under kvällen. Det var mysigt.
Geri frågade efter bröllopsfest och det talade jag om för henne att hon snabbt kunde glömma eftersom det aldrig kommer ske.
Jag snuvade henne och Mejran på line-dance-uppvisning-i-svart-och-rött.
Jag hoppas dom förlåter mig.
Lite jobb, och lite julhälsningar
Börjar jobba i eftermiddag och jobbar natten. Bra eftersom det är storhelg från klockan 18:00.
Fick en julhälsning från Elias farmor igår kväll. Sött.
Igår när Elias blev trött efter allt lekande la han sig på golvet i väntan på kvällsmaten och på att pappa Daniel skulle komma hem.
Innan jag cyklade hem överlämnade jag ett litet paket till Elias och jag fick tillbaka två paket.
Ida: Åh vad fint. Och vad stort.
Jag: Det ser större ut än vad det är.
Ida: Samma här.
Bubblande skoj
På juldagen fyller hjärtat Geri något år till som ska firas.
Eftersom han behöver repa varje dag innan nyår åker jag dit själv och myser tillsammans med familjen, god mat och dryck samt trevligt sällskap.
Jag längtar!
I min närhet
Staden kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.
Den bara finns där och många av mina käraste vänner.
Det finns en trygghet.
Fylld av ärlighet och respekt.
Fylld av år som inte tar skada av lite avstånd, meningsskiljaktigheter och inställda möten.
Fylld av liv som jag och de andra tillsammans och var för sig bestämt riktning åt.
Det kan få vara lite dimmigt ibland, men ljuset lyser ändå starkast.
Ge och ta
Pratade med Mli igår kväll.
Vi peppade varandra så efter ett tag kändes livet lite lättare och roligare.
Hon undrade hur jag blev så klok. Det undrar jag med.
Pressfritt
Ida messade i förmiddags om shoppingsällskap efter lunch.
Förutom att jag städade lite och gladde mig åt de mycket goda nyheterna jag fått innan hade jag inget speciellt för mg så jag bestämde mig för att sällskapa henne och Elias.
I egenskap av Elias fadder känns det någorlunda rimligt att träffa honom och hans mamma åtminstone en gång/halvår.
Sist jag träffade dom var i somras och nu har Ida blivit sådär tjock igen. Elias var glad och han visade mig fina kort på honom och hans nalle som fotografen tagit.
Ida hade en lista att beta av på stan så vi körde på i ett lugnt tempo. Ida fixade sitt och jag och Elias kollade på annat under tiden som vi tyckte var roligare.
När Ida och Elias återvände hem cyklade jag till Hjertberg för att hämta ut ett paket.
Jag kommer aldrig kunna få dåligt samvete för att jag träffar Ida för lite. Vänskapen går så mycket djupare och dalar och peakar skulle aldrig ens litet kunna påverka den ömsesidiga respekten och förståelsen för varandra och varandras liv där saker ständigt händer och förändringar hastigt kan ske. Inget är som det var igår. Och det är en del av livet.
Jag kan alltid lova min vänskap. Men kanske inte på samma sätt hela vägen.
Inte som andra
Lappen tycktes inte vara av någon speciell betydelse.
Men för mig betyder den mer än mycket annat.
På den står skrivet att jag är en fin vän.
Från en av mina allra finaste och raraste vänner jag någonsin haft.
När självkänslan sviker kan jag med värme vila ögonen på de fina ord mina vänner tilldelat mig under åren.
Och mitt ego blir inte bara stort utan även varmt.
Kommande höstmys
Äntligen har jag lyckats bestämma en fika med Ida och Elias.
Det känns som vi inte har setts på hela sommaren. Säkerligen är det så med.
Som fadder till Elias känns det lite knasigt att jag inte träffat honom på så länge. Små barn glömmer ju så lätt.
Men på tisdag väntar iallafall en mysig fikastund ihop med Elias och mamma Ida. I like!
Liten stor Mister
Ibland går det lång tid emellan träffarna med Ida och mitt fadderbarn Elias.
Då är det skönt att Ida mailar bilder på sin och Daniels underbara son.
Förra veckan kom dessa bilder som en glad överraskning med min mail.
Dom gör sig hörda
Mail från sötaste Mejran i förrgår.
Mess från min Babsan igår.
Jag saknar. På ett bra sätt givetvis.
Varma tankar
Mr HH graulerade mig igår till mitt välmående och den nya kärleken.
Det var snällt av han.
Precis som han önskar mig allt gott gör jag detsamma för han.
Räkna med mig
Underbara Ulli och jag på Mias tjejfest i lördags.
Jag vill åka till Malta ihop med Ulli.
Konstigt att jag inte nämnt detta innan för henne under alla åtta år vi känt varandra.
Jag förundras över hur vita mina tänder är.
Jag lovar att det är enbart en synvilla.
Jag saknar Geri
På något sätt har Geri och jag lyckats ”glömma” bort varandra den sista tiden.
Allt började med att hon fick jobb.
Helt plötsligt försvann hennes tillgänglighet under dagarna då jag var ledig.
På kvällarna orkade vi inte umgås eller så tänkte vi inte alls på det.
Sedan sprang Han in i mitt liv och nu är allt upp och ner.
På måndagkväll hoppasjag iallafall kunna bege mig bort till det lilla stora huset vid slutet av vägen för lite trevlig och saknad samvaro.
Fika med upprepning
I tisdags eftermiddags intogs en fika på Larssons med ljuvliga Mejran. Det var evigheter sen sist. Kändes så iallafall. Innan midsommar.
Vi fikade, jag babblade på om saker hon redan vet eftersom hon läser bloggen. Jag babblade ändå. Mest om det storslagna i mitt liv just nu.
Mejrans storslagenhet slår dock inget annat i denna värld.
Jag älskar Mejran och jag blir lika glad och lugn varje gång jag träffat henne. Det ska aldrg ändras. Det får aldrig ändras.
Nu kör jag på så länge det känns bra. Magkänsla. Även om det kan vara nog så lurigt ibland.
Halvkoll
Mr HH mailade mig hans planerade resrutt runt Afrika.
Härligt. Då kan jag ha koll på han lite iallafall. På avstånd.
Och i hjärtat.
Ljuset
Jag: Ifall jag glömmer senare, önskar dig en trevlig resa. Ta väl hand om dig och tappa inte bort något viktigt på vägen. PussKram.
Mr HH: Tack, så rart av dig.
Aldrig så långt borta
Fick mess från min underbara Mejran nyss.
Hon vill fika och jag känner att jag saknar henne väldigt mycket.
Imorgon ska vi få ses igen!
Denna vecka verkar redan arta sig till det allra bästa. Och då är det ändå bara måndag än så länge.
Lösning
Nu skiter jag i alla lovesongs och tar istället en shoppingtur med kaffepaus ihop med söta Fia.
For every heart that´s true
Igår gick han förbi mig. Första gången på ett halvår jag ser han igen.
Jag stod utanför Hörnan och väntade på Fia.
I samma sekund som Fia kom gåendes mot mig dök han upp från ingenstans.
Mitt hjärta slog ett dubbelslag och kanske till och med stannade för några sekunder.
Jag fixerade min blick mot han och jag visste inte vad som skulle göras.
När han gått några meter, förbi mig, såg jag att han vände sig om och tittade medans jag stod som förstenad.
Sällskapet han gick verkade obekymrade och det pratades och skrattades friskt. Men jag såg hans blick. Och det skar som knivar i hjärta och själ på mig.
Hur skulle jag någonsin kunnat gjort det annorlunda. När jag tog mig tillbaka var han fortfarande kvar i nuet.
Förlåt.
Bara för mig
Fick en mycket efterlängtad matstund med min Ulli idag.
Vi ses inte så ofta så därför är det guld värt då vi kan drabba samman.
Efter omcykling av glasskillen mötte jag upp Ulli på torget och vårt slutmål föll på Larssons skafferi. Ulli sa många snälla saker till mig och jag försökte bara vara klok.
2,5 timme satt vi på bakgården med varsin mattallrik och uppdaterade våra liv. Timmarna flög iväg och till slut fick vi bege oss då bussen skulle ta Ulli hemåt.
Kycklingsalladen var superb och jag tryckte minsann i mig allt. Förutom oliverna som Ulli glatt tog över. Jag älskar oliver men idag föll det mig inte smaken helt enkelt.
Förra året firade Ulli sin födelsedag med en Spiltafest. Jag var givetvis på plats tillsammans med Carre och Sanna. Jag är så glad att jag har henne i mitt liv. Ulli och Fia är resultatet av det goda från mina många år på Daffes. Absolut inget ont som inte för något väldigt gott med sig.
Jag tackar och bugar.
Ingen dalande stjärna
Idag får jag äntligen träffa min söta och rara Ulli igen. Jag hoppas på en fika i solskenet och massa massa uppdateringar.
Det finns fler jag inte träffat på länge och som jag har som projekt att styra upp. Kanske kan det bli bättre under min semester.
Kinainspirerat
Sommarlovet innan gymnasiets början.
Innan jag ballade ur.
Johanna, Malin och jag åt äppelpaj i friggeboden hemma hos Johannas.
Malin står bakom kameran.
Senare stod jag bakom kameran då det var dags att diska.
Det var en underbar sommar och just denna dag var hysteriskt kul.
På vägen mot slutet.