Vecka 12 – Tro

Tror du på en högre makt/gud? Vad? Jag vill gärna kunna fortsätta tro på att allt har en mening och att varje människas öde är förutbestämt. Av vad vet jag inte. Men jag måste tro på detta för att överhuvudtaget finna en mening i att jag lever och inte en tio-årig Engla. Englas död har löst ett åtta år gammalt mordfall och kanske fler. Men vad är det att trösta med? Vad är Englas liv värt jämfört med detta? Ett liv för ett liv? Bara tanken är absurd. Ingen människa förtjänar att dödas. Inte ens de som dödar.

Tror du på livet efter döden? Absolut. Det motsatta skrämmer skiten ur mig. Såklart det måste finnas en fortsättning efter detta jordeliv. Har svårt att tro att allt bara tar slut en dag.

Tror du på spöken/andar? Absolut igen.

Tror du på reinkarnation? Nja…

Tror du på mänskligheten? Idag – Inte speciellt mycket. Imorgon – Kanske mer. Men tro mig – det sinar.

Veckans tjejsnackare är: Frida

Sov nu lilla Engla

 

Jag hann inte hem till klockan 21:00.

Jag tände mitt ljus i fönstret först klockan 22:00.

Jag såg en stjärna förut.

Det kommer aldrig bli lättare

Idag har jag gjort massa saker.

Jag har jobbat, jag har fått nervsammanbrott på ondskan i världen, jag har cyklat, jag har promenerat, jag har åkt buss, jag har hämtat nya glasögon, jag har fikat hos Carre och åkt buss igen.

Men idag spelar det ingen roll.

Ondskan består runt hörnet. Mer påtagligt än någonsin. Jag förstår inte helt enkelt.

Och för en gångs skull är jag inte ensam.

Sommarplaner

I fredagskväll kollade jag in den nya fina altanen hemma hos fam Geri´s.

Det blir fintfint till sommaren då vi kan sitta där i skuggan och smutta på ett glas rött var.

Eller varsinn kall öl.

Testing

Jag kommer aldrig bli så feg igen att jag inte vågar ge mig själv det bästa som finns att tillgå.

Jag kommer aldrig bli så rädd igen att jag slutar våga.

Jag kommer aldrig bli så bekväm igen att jag lägger mitt öde i andras händer.

I väntan på något bättre.

Bara jag själv kan vinkla mitt liv till det jag vill och förtjänar.

Helt hysteriskt

  Idag kommer bli en jobbig dag.

På alla sätt och vis men mest för att jag tänker på lilla Engla.

Åter igen engageras hela min själ i ett ofattbart orättvist öde och jag vill inte ens gå upp ur sängen.

Sist jag sjönk var när Johanna Sällström dog.

Och när jag fick veta att Jonatahan Brandis var död sedan länge.

I ett försök att muntra upp mig själv och för att orka igenom dagen tittar jag på den mest hysteriska filmen som någonsin gjorts.

Strictly Ballroom är filmen som faktiskt sammanför mig och ma.

Vi skrattar tillsammans.

Samtidigt.

I mina ögon en parodi på Dirty Dancing.

I världsklass och just min humor.